klubb-städerskan
Jag har varit på kgb under förmiddagen för att städa undan. Chelsea var med såklart.
Det var ganska ansträngande för ryggen att ha lillstumpan i bärsele samtidigt. Speciellt vid tillfällen då man var tvungen att huka sig eller stå på knä. Men bra träning var det iallafall. ;-)
Kl. 15:30 är båten i hamn och då ska vi vara på plats för att möta upp darlingen.
Jag é sugen på att äta ute ikväll... vi får väl se...
Hundarna i Spanien
- Det här är inget nytt. Men klart värt att uppmärksammas ännu mer!
Många har kanske uppmärksammat svt:s "uppdrag gransknings" repotage om den spanska hjälporganisationen ,"Julie Rescue".
En organisation som säger sig hjälpa gatuhundarna i spanien till ett bättre liv och som sedan adopteras bort till familjer (många till b. la sverige).
Istället visar det sig att de här stackars hundarna lever i vedervärdiga förhållanden hos Julie!!!
Hundarna är varken avmaskade, vaccinerade eller kastrerade/steriliserade - vilket bidrar till rasblandningar och att hundatalet ökar konstant utan någon som helst kontroll!
På gården uppges det finnas 208 stycken hundar totalt.
De flesta är undernärda, såriga och många bär på den hemska sjukdomen Leishmania (en plågsam sjukdom som långsamt dödar. Det börjar med utvärtes sår och klåda. Avmagring är också ett typiskt tecken på att hunden bär på sjukdomen. Sedan tar den sig in i kroppen och hunden drabas av njursvikt, levern slutar fungera och blodbrist).
Har man dessutom en hund med sjukdomen Leishmania innebär det oerhörda kostnader för ägaren! För att inte tala om vilket lidande både hund och ägare utsätts för!
Naturligtvis är det totalförbjudet att föra in den här typen av hundar i sverige! Men Julie verkar vara i maskopi med den lokala veterinären (han tjänar säkert en hacka på detta) för att få sina falska friskintyg till sina hundar. Via dessa intyg står det att hundarna är avmaskade osv... och stämplas som 100% friska.
Organisationen har en hemsida på nätet där man kan få köpa sig en hund för ca 4800 pix (tror jag att det var).
Julie får in miljontals med pengar från människor runt om som vill bidra för att stödja hennes organisation. Men nu undrar man såklart, vart tar alla pengarna vägen???
Julie verkar ta hand om pengarna genom att stoppa dem i sin egen ficka. Alla de f.d anställda berättade att dom knappt fick någon lön p.g.a hennes snålhet. En kvinna säger i en senare intervju att Julie behandlar människor värre än sina hundar...
Hundarna har INGENTING! Fästinghalsband och hundkojor har också donerats men när reportrarna är på plats finner dom inget sådant. EN hundkoja hittades! EN koja på 208 hundar!!!
Det visade sig att Julie använder en trasig gammal bil som hundkoja. Där stänger hon in 4 hundar och låter dom få lida i den fasanfulla hettan mitt i sommaren!!! Och i spanien kan det bli upp till 34 grander i skuggan!
En f.d medarbetare på Julie Rescue berättar:
" Genomblöt, har vätskande sår överallt, pälsen är tovad. Igenvarade ögon och nos, kan knappt gå. Ramlar liksom ihop. Under tiden när jag lyfter upp hunden luktar den så jävla illa, det luktar lik. Det var ruttet. Sen skulle jag försöka pilla bort en liten pälsbit som låg i munnen på den här hunden. Då ramlar en bit av hakan bort. Det var det värsta jag varit med om!"
"...har ända sedan sin barndom drömt om att hjälpa de djur som andra stjälper."
"Vi hoppas att Julie kommer orka ett tag till, hon har gjort mycket gott för hundarna och fortsätter sitt otroliga arbete varje dag. Hon försöker påverka djurskyddslagarna i Andalusien och hoppas att människorna i landet en dag ska börja respektera djuren med kärlek och ömhet som dom behöver.
En kortare video ur Uppdrag granskning
"
Hemsidan till Julie Rescue finns HÄR
Vill de se hela uppdrag granskning om Julie rescue så klicka HÄR
Moi et Chelsea
Om ett par timmar lämnar kryssningsbåten kajen. Älsklingen är med på den för att spela plattor tillsammans med A (Riot klubbstuket). Mustach ska lira och hela KGB-gänget är med.
Jag skulle också ingå och det hade verkligen varit SKITKUL! Och så trivs jag så bra med dem där typerna. ;-)
MEN, jag kan bara inte lämna ifrån mig Chelsea medan vi åker ut till havs. Det känns ingé vidare bra att vara så långt borta från lillstumpan...
Istället har jag fått "äran" att ta hand om kgb imorgonbitti. Städa av och fixa. Men det ska bara bli kul. Chelsea får vara med i bärselen. :-)
Åååh vad jag hade velat haka på och festa & umgås å ha ROOOLIIIGT för en gångs skull... men äsch! Det kommer fler tåg!
En torsdag
Sitter och slurpar på mitt gröna te med honung.
Det snöar ute och känns nästan lite "juligt". Mysigt.
Chelsea ligger spritt språngande naken i sitt gym och pratar med sina leksaker.
Den FÖRBENADE (jo, det va medvetet stavat så) förkylningen sitter i som 17 och jag är trött på att den inte verkar vilja släppa sitt grepp! :-(((
Igår var det min 3:e dag på iaido-träningen och det var som vanligt jättekul! Igår fick jag lära mig min första kata! Lite info: ZNKR Iai (japanska kendoförbundets iaido) är en relativt modern uppsättning kata. Med sina totalt 12 kator är det tänkt att fungera som första steg för de som tränar iaido. Igår fick jag alltså lära mig första katan "Mae" som betyder "framåt". Den går till på följande sätt:
Du sitter i seiza (på knä) med en motståndare sittandes framför dig, mot dig. När du uppfattar att motståndaren ska anfalla så drar du ditt svärd horisontellt över ögonen. Därefter avslutar du med ett stort hugg som går ner till naveln.
"Svinget" med svärdet man gör från vänster sida till höger sida är för att få bort blodet från svärdet.
Kolla in videon nedan för att se självaste utförandet.
Allting ser så lätt ut men det är en otrolig teknik! En miljard olika små detaljer som måste vara korrekta för att få det att fungera! Att hålla svärdet i ett rätt grepp t. ex är bara det en konst! Kolla hur den här mannen greppar svärdet. Sedan är det jättenoga med rätta vinklar och att jobba med rätt muskler, raka handleder och en miljard massa viktiga saker som måste övas in. Nu har jag bara tränat 3 ggr men det är redan så mycket att tänka på!
Idag har jag väl egentligen inga direkta planer... funtar på att bege mig till akis med min beställning. Måste dessutom åka och inhandla Chelseas favvonappar då hennes sista kom bort igår när vi var ute. Ja, det é väl allt...
FY FAN VAD LÄSKIGT!!!
Jag bara måste kolla att hon är ok så jag "buffar" på henne. ingen reaktion. Försöker lite mera. ingen reaktion efter varken 2:a eller 3:e "buffen"!!!! DÅ känner jag en våg av panik i kroppen! Varför vaknar hon inte???
Jag tar ett grepp under armarna på henne och är på väg att lyfta upp henne medan jag säger hennes namn med panik och gråt i halsen. Ögonen slås upp sömnigt och jag kan andas ut av lättnad över att allt är ok.
Oh my gooood! Det där var riktigt läskigt!!! Skakis i benen och hjärtslag som rusade fortsatte jag hemmåt. Kollade till Chelsea då och då att allt fortfarande var ok.
Det kanske verkar som om jag överreagerar? Men efter att ha läst en massa berättelser av mammor som har förlorat sina barn i plötslig spädbarnsdöd så är det inte så underligt att man oroar sig.
Det är hemskt sorgligt när något sådant händer! Jag kan inte för allt här i världen förstå HUR man kan gå vidare efter något så fruktansvärt som att förlora sitt barn utan någon som helst anledning (man vet ju ej fortfarande exakt varför det inträffar).
Till er som kommer att skaffa barn i framtiden: Läs inte sådana berättelser om föräldrar som förlorat sina bebisar i plötslig spädbarnsdöd. Risken finns att man går och tänker på sådant lite för ofta och det är så onödig. Man behöver alla sina krafter till annat.
Som förälder vill man beskydda sitt barn från att något allvarligt ska hända dem. Med all sin kraft vill man försöka iallafall. Men det är mycket som vi inte kan styra, t.ex plötslig spädbarnsdöd.
Det man får tänka på är helt enkelt att se till att dom befinner sig i en säker miljö där dom inte kan komma åt vassa och skadliga saker. Viktigt är natruligtvis också att ALLTID ha koll på de små liven. Man vet aldrig vad de kan hitta på.
Kom att tänka på en hemsk notis i aftonblandet...Kring jul läste jag om ett par som hittade sin ett par månaders lilla bebis död i sängen. Han hade fått tag på sladden till en hårtork och råkat linda den runt sin hals. Jag kan inte ens föreställa mig föräldrarnas sorg...
Jag tänkte skriva en himla massa mer kring detta men det kommer att bli allt för långt och dessutom måste jag ha mitt kaffe så jag avslutar här.
kram på er!
Dagens
Vaknade imorse med i princip nada träningsvärk! Uuuuunderbart!!!
Det blev ett ganska så tufft pass igår på Iaidon och jag är fortfarande kraftigt förkyld.
Efter passet igår hade jag så ont överallt att jag var säker på att jag knappt skulle kunna gå idag. Men efter att ha stretchad massor efteråt så har jag nu sluppit undan den onda värken. Jiippiii!!
Annars har dagen var en tämligen skön dag. Käkade lunch på KGB med älsklingen. Han fixade hämtmat och det blev en gudomligt god currypasta och supergott vitlöksbröd till.
Efter det stack jag ner på stan en sväng för att leta efter en sådan där "första året bok" att fylla i. Vi har redan en åt Chelsea men det är en särskild bok jag har varit ute efter. Denna speciella bok heter "Bästa boken om mig, inte så lite kaxig" av Terese Öman. Den var slut i många bokaffärer men till slut så fann jag den!
Riktigt underbar bok med en massa roliga, spännande och intressanta fakta man kan fylla i om vad som hände det året Chelsea föddes (t. ex vilket politisk part som har makten i sverigen, stora händelser i sverige + i världen, viktiga ledare i världen, hur mycket kostar; 1 kg tomater, 1L mjölk, 1L bröd. Hur modet ser ut. Vad är inne klädmässigt och inredningsmässigt och en himla massa mer!).
Stack snabbt in på Body Shop för att köpa deras körsbärs duschkräm som jag länge velat ha. Doftar ljuvligt kan jag säga!
2 tattoo-tidningar blev det dessutom för lite inspiration. Mycket snyggt och snart är det tattoo-dax! :-)
Nästan roligaste av allt var inne på åhléns när jag raceade (hur stavas det? Racade eller raceade? Race som i bilrace t. ex.) med Chelsea i vagnen. Chelsea skrattade och såg ut att spricka av glädje och likaså jag! :-)
Lunchdax
Shopping
Heath Ledger + The Dark Knight
Hade svårt att sova inatt då jag fortfarande mår uselt och verkar inte bli av med förkylningen i första taget...
Var tvungen att glo lite på Screen Actors Guild Awards-galan som pågick för fullt mitt inatt.
Tyckte att galan var rätt trist måste jag säga. Höjdpunkten var ändå när avlidna, Heath Ledger, fick pris för "Bästa manliga biroll" i filmen The Dark Knight!!! Ja, jag fick faktiskt en liten tår i ögat. Jag hoppas VERKLIGEN att han även får en Oscar för sin insats - trots att han ej är i livet...
Heath blev ju endast 28 år gammal och dog i början av förra året... 
Heath som jokern I "The dark knight"
Heath Ledger
Veronica kommenterar:
Filmtitel: The Dark Knight
En oerhört bra och välgjord film med ett riktigt snyggt och hållbart manus, både som uppföljare till "Batman Begins" och som "föregångare" till "Batman"! Otroligt snyggt!
Heath Ledger som Jokern i den här filmen är bland den bästa rollprestation som jag någonsin sett!
Jag ger Heath en 5:a medan självaste filmen "bara" får en 4:a. 
Betyg: 
George Bush Vs Zombies
Lite morgonbilder...
... på älskade Chelsea!
The Rebel
Action, drama från 2006
Eftersom det inhandlas så mycket filmer och vi glor på en hel del i princip varje dag (oftast när Chelsea har nattats) så tänkte jag börja recensera lite filmer i min blogg. :-)
Här kommer lördagens film:
Titel: "The Rebel".
Handling:
"1920-talets Vietnam. Fransmännen har tagit över landet och rebellerna gör allt för att stoppa ockupationen. En specialstyrka av vietnamesiska agenter rekryteras av fransmännen för att stoppa sina egna landsmän. I gruppen finns Cuong, en elitpolis med fläckfritt förflutet men som innerst inne tvivlar på den nya regimen. När gruppen lyckas fånga Thuy, dottern till motståndsrörelsens ledare, väcker hon rebellen i Cuong som hjälper henne att fly. Snart är Cuong själv jagad av de skoningslösa mördare han en gång arbetade med.... "
Veronica kommenterar:
Jag gillade den här filmen! I början hängde jag inte riktigt med men det var mitt eget fel.
Dock ska man nog gilla den här typen att filmer för att uppskatta denna.
Betyg: 
Betygsättningen:
(Betygsättningen består av mellan 1-5 symboler.)
1
1 = Nja, funkar väl att slökolla en bakisdag. Suveränt sömnpiller!
2 = Helt ok men inget att hänga i julgranen...
3 = Jodå! Denna är helt klart godkänd! Absolut sevärd!
4 = Olalaaaa!!! Nu talar vi oscarsnominering baby! Ett MÅSTE se!!!
5 = Nu snackar vi MÄSTERVERK i lyxklass!!! Denna måste ses PRONTO!!!
Uj, uj, uj...
Igår var jag oerhört hängig under morgonen och förmiddagen p.g.a den förbaskade halsen som gjorde SÅ ONT!
Trots att jag inte mådde något vidare fick jag krupp av att bara vara här hemma. Jag behövde komma ut ändå och likaså Chelsea. Älsklingen ifrågasatte om jag verkligen skulle orka med att gå ut och SJÄLVKLART skulle jag det!
Jag klädde på mig ordentligt men trots alla lager av kläder frös jag som en isbit.
Älsklingen kände på pannan och sa att jag kokade "älskling du HAR feber". "Nämen det är inte feber", säger jag.
Men däremot på bussen hem mådde jag pyton! Så jovisst hade jag feber... så det bara skrek om det!
Jag var totalt orkeslös och låg bara i soffan med filt hela kvällen. Dessutom hade jag fortfarande träningsvärk som 17!
Det kändes oerhört tråkigt att inte ha någon ork till Chelsea. Jag ville bara pussa, krama och mysa med lillstumpan! Men jag orkade verkligen inte! Jag kunde mest bara titta på när hennes daddy matade henne och lekte med henne eller när hon lekte i sitt gym. Såfort hon tittade mot mig så firade hon av sitt bredaste leende och så kom ett glädjetjut. Så jäkla sött!!! *Suck*
Idag är febern borta iallafall men halsen fortfarande lite tjock.
Jag var mest glad över att kunna få vara med på babysimmet med Chelsea idag!
Här kommer lite bilder från badet. Tyvärr lite dålig skärpa på bilderna men...detaljer. ;-)
Sjukis
Idag hade jag planerat att bege mig till Akis med Chelsea och beställa lite böcker åt henne som jag har listat.
Tyvärr har halsen svullnat upp så pass att jag känner mig alldeles febrig och matt & kan knappt svälja. Mycket till sömn inatt var det ju inte på tal om...
Träningsvärken gör inte saker och ting bättre. Jag kan knappt lyfta Chelsea och än mer resa mig upp från sittande ställning.
Men jag måste föröka kurera mig bäst jag kan då det är babysim imorgon och det vill jag INTE missa!
Vivienne Westwood + film = sant
Japp, i höst anländer filmatiseringen om den grymma modeskaparen Vivienne Westwoods liv! Wiiiiiiiii!!!!!
Ett måste se! Exakt releasedatum är dock ännu inte satt ännu.
Kate Winslet kommer tydligen att spela huvudrollen (lucky her).
Även en filmatisering om Coco Chanel kommer att gå upp på vita duken till hösten där den fantastiskt vackra Audrey Tautou kommer att spela huvudrollen som Coco.
Supervackra Audrey1:a passet
Äntligen fick jag vara med på ett träningspass i Iaido! Det var verkligen fantastiskt roligt! (Enda bruttan dessutom, det trodde jag inte!)
Instruktören var petnoga med minsta lilla detalj och det är en hel del att komma ihåg så det blir till att öva, öva, öva och återigen öva på EN av alla dessa kator jag fick lära mig idag. Förutom det måste jag lära mig en del fraser på japanska. T.ex att räkna 1-10 (Synd att det inte var kinesiska då jag fortfarande kan det utantill sedan kung fu-tiden.)
OCH att ta med knäskydd då det blir mycket positioner ståendes från knä och upp och hugga.
Ett annat problem är att jag inte har något katansvärd. (Nu tränas det med träsvärd som är utformad som en katana. Det är bara de mera avancerade som tränar med riktiga svärd.) Men instruktören Kazuhiro Komaki sa att man inte ska handla svärd överhuvudtaget här i sverige då det bara är skräp! Och eftersom han åker till japan i mars så kunde han inhandla ett träningssvärd åt mig som är bra mycket bättre och dessutom mycket billigare. Väldigt snällt! Tills dess får jag låna ett under träningarna.
Här hemma kan jag öva med mitt ninjasvärd tillsvidare iallafall. Ingen som kommer att se det heller. ;-)
Komaki sensei var en jättetrevlig man men han kunde skrika till vid ngt enstaka tillfälle om man gjorde fel.
Det var också lite svårt att höra vad han sa alla gånger eftersom han bryter så kraftigt. Men man lär sig väl med tiden antar jag...
I övrigt så har det varit en ganska så soft dag. Jag & Chelsea hakade på älsklingen till KGB och sedan lunchade vi på pizza hut vilket var gudomligt gott! Tror det är ca 7-8 år sedan jag åt på pizza hut sist och det var med Lola i London då vi var bakis som 17! Minns du det Lola??? Those times hi, hi! ;-D
Nähä, jag har svinont i armar och rumpa så time to get some sleep.
Om Iaido
Iaido är är en japansk modern budoart. Karaktäristiskt för iaido är att utövaren drar svärdet och hugger i samma rörelse. Detta kallas nuki-tsuke på japanska. Svärdets lätt krökta form, och sättet man bar det på, vid sidan av kroppen, gjorde att det gick snabbt att dra vid ett plötsligt anfall.
Under 1400-talet började Izasa Ieano, grundare av svärdsskolan "Tenshin Shoden Katori Shinto Ryu", utveckla ett system där man direkt i draget av svärdet utdelade en attack eller utförde en parering. Man anser dock att den person som verkligen banade väg för denna typ av svärdsträning var Hayashizake Jinsuke Shigenobu (1546-1621). Han grundade en svärdsskola och döpte denna till "Shinmei Muso ryu" vilken kom att bli grunden till den moderna iaidon.
All iaido utförs som kata (förutbestämda "mönster"), både träning och tävling.
(Försökte hitta lite videos och det blev denna med skiiitdålig musik men med riktigt snygga tekniker. Och så vido nummer 2 vid stranden som såg rätt nice ut.)
Lyckat!!!
Ok, nu ska ni få höra på ngt otroligt som bara JAG kan lyckas med... det tog mig ca 2 timmar att hitta till lokalen igår!
Jag borde ha lyssnat på älsklingen som ändå kör bil varje dag och kan alla gator i sthlm mer eller mindre utantill! Han tipsade om buss 1. Men näääädå! Veronica tror sig minsan ha kommit på en bättre väg och tog tuben! Åkte förvisso åt rätt håll men helt fel område!!!
Frågade varenda kotte jag stötte på om vägen men ingen visste! Tillslut var det en ung man som iallafall hade ett något humm och förklarade att jag var på "fel sida". Jag var på "kristinebergssidan" och gatan jag skulle till ligger på "fredhällssidan".
Fortsatte min jakt på "fredhällssidan". Träffade knappt på ngt folk alls! Vart håller alla människor hus egentligen!!???
Mötte tillslut en pratglad knarkartanta (inte för att vara elak men man såg verkligen på henne att hon varit f.d missbrukare. Dock en glader och trevlig tanta.) som först sa att hon inte visste om vart denna gata låg trots att hon har bott i området i 22 år!I nästa sekunden lyste hon upp och sa "Jooooo men vänta! Jag har för mig att den ligger längre fram!" Och så började hon förklara på ett ungefär. Hon upprepade samma vägbeskrivning flera ggr om och jag ville bara säga "tack" och springa därifrån för att hitta till träningen så fort som möjligt! Tillslut var jag bara tvungen att avbryta henne för att fortsätta mitt letande!
Mina fötter badade i pölar i skorna och hade växt till säkert den tredubbla sizen! Jag frös som bara den men tänkte INTE ge upp! Nu var jag ju där och jag MÅSTE hitta lokalen oavsett!
När jag tillslut kände att jag inte pallade mycket mer och frös verkligen ordentligt och hade knappt ngn känsel kvar i fötterna bestämde jag mig för att återvända till tuben och åka hem. Men så tittar jag upp mot gatu-namn-skylten där jag står precis då och ser att jag står på gatan jag letat efter! Helt otroligt!!! Gatan måste ha kommit till mig!
En litet suck bara att jag befann mig på gatans sista nummer och jag skulle till nummer ETT! (Hur mycket oflyt får man ha!?)
Det var en låååång gata och kändes som en evighet! Tillslut kom jag fram. Lokalen var låst och nu stod jag där och bara glodde. F*N! Ändå var jag glad att jag iallafall hade hittat lokalen. Nu vet jag till nästa gång.
Jag går sedan till baksidan och ser ngt huvud sticka upp i den upplysta träningslokalen. Nedanför lokalen ser jag en busskur och skyndar dit för att se vilka bussar som åker ända hit (det kändes som att jag hade hamnat i världens ände efter att ha gått omkring så mkt). Och där står det ju buss 1! Hemskt pinsamt! Älsklingen hade ju sååå rätt!
Nåja, på onsdag tränas det på söder och dit hittar jag utantill. Kommer förmodligen att gå bättre på träningen då. ;-)
Snart dax...
Ska snart bege mig till första Iaido-träningen. Det har inte riktigt gått som jag hade planerat från början dock...
Hade först tänkt träna på en klubb som jag blev rekommenderad och anmälde mig dit redan innan jul. Strax innan årsskiftet fick jag ett mail om att klubben ej tar in nybörjare till Iaidon denna termin utan efter sommaren!
Jag blev grymt besviken!!! :-(
Men jag har hittat en annan klubb som också verkar bra. Kontaktade dem via mail och telefon men inte fått ngt svar. Så jag drar dit istället och hoppas få hoppa in idag iallafall. Jag håller tummarna!
Premiärbadet
Jag var dock nervös för både det ena och det andra. B. la:
* Chelsea hade knappt sovit något - jag var rädd för att hon skulle bli grinig och kinkig
* Hon hade ej fått i sig särskilt mkt mat - var rädd att hon skulle bli kinkig pga det
* Hon har varit dålig i magen ett par dagar och har fått katrinplommonpuré (do I need to say anymore???) - var rädd för att hon skulle göra i brallan precis innan lektionen eller i bassängen
* Rädd för att hon skulle avsky att vara i poolen och skrika som en stucken gris!
* Min mens är på gång och det kände jag av redan inatt - var rädd för att blöda ner poolen, inte så nice!
* Det var svinhalt i badhallen och läskiga trappsteg både upp och ned - jag var rädd för att halka med Chelsea
* Å så var jag kissnödig... :-(
Nu när det var premiär och allt så vill man ju gärna att allt ska gå så bra som möjligt och att Chelsea ska tycka att det är kul och spännande med ngt nytt.
Det visade sig att Chelsea fullkomligt STORMtrivdes som fisken i vatten och betedde sig som en galen hund (jo faktiskt!) och jagade efter alla leksaker som låg och flöt i vattnet!
Det var riktigt kul men tråkigt att behöva lämna bassängen efter ynka 30 min :-( (vilket iof säkert är alldeles lagom för en de små. Chelsea somnade direkt efter att jag la henne i vagnen och sov under hela promenaden hem!)
Nu längtar jag jättemycket till nästa lördag! Jiippiiii!!!!
Älsklingen jobbade men hann komma in en sväng innan lektionen skulle börja. Eftersom han ej hann stanna blev det varken ngn film eller kort på oss från självaste preimären. :-( *Snyft*
(Nästa helg är han ledig så då blir det både film och kort.)
Men jag bidrar med egengjord bild som jag är riktigt stolt över! Jag & Chelsea in the poooool! We rock! ;-)
Snälla grannar
När jag och Chelsea skulle ut på en promis så hängde en påse på dörrhandtaget.
Undrade vad 17 det kunde vara(???). I påsen låg en lapp:
"Hej kära grannar! Här är en babystol att ta med vid besök hos.....mormor? Aldrig använd. Vill ni ha den? Annars kasta den. Trevlig helg! Önskar XXXXXXX. P.S Mina barnbarn växte för fort. ds."
I påsen låg en röd "Sack ´n seat"-stol. Inget JÄTTEnödvändigt men säkert bra att ha vid något tillfälle... kanske...
Tyckte det var himla snällt iallafall så jag ska fixa ett tack-kort! :-)
en överraskning på dörren
en sack´n seatAstronomi - Kalendarium
(Klicka på länkarna och du tas vidare för mera info.)
2009 = astronomiåret!
År 1609 - för 400 år sedan riktade Galileo Galilei för första gången sitt teleskop mot himlen och påbörjade systematiska studier av solen, månar, planeter och stjärnor. Därmed lades grunden till den moderna astronomin som vetenskap och FN har därför beslutat att utnämna 2009 till internationellt astronomiår!
Läs mer om astronomiåret och om vad som händer i kalendariumet på http://www.astronomi2009.se/
Mys
Men idag har jag känt mig heeelt slut och kände verkligen för att sova en stund.
Chelsea fick ligga brevid mig i sängen och det är så gulligt när hon tar tag i mig och verkligen drar sig tätt, tätt intill. Så pass tätt att det nästan känns som att hon vill krypa in under skinnet på en! Och det finns INGET MYSIGARE !!!
Att känna hur hon borrar ner huvudet under hakan och lägger den pyttelilla armen om en. Att höra de små andetagen. Åhhh, så uuuuuunderbaaart!!!!!!
Vi sov i ca 1,5h!!! Jisses! Rekord för Chelsea då hon sällan sover så länge! När jag vaknade till och tittade på om hon var vaken slog hon genast upp ögonen och firade av ett dunderleende! Och snart gråter jag bara av att tänka på det!
Jag har blivit otroligt känslosam iom Chelsea och har väldigt lätt för tårar. Men det är tårar av LYCKA! Som sådana här tillfällen t. ex. Jag tycker bara att allt är så otroligt fantastiskt med en liten knoddiz! Att de små liven kan skänka en så mycket mening och lycka i livet! Denna villkorslösa kärlek! *Snyft snyft*
Förlåt om jag "bebistjatar" men jag får liksom bara inte nog! Det bara måste skrivas ned och få komma fram helt enkelt. :-)
ZZzzZZZzzzZZzz.....
Är väldans trötter efter att ha gått upp tidigt imorse då Chelsea skulle på sitt 6-månaders läkarbesök på bvc kl. 08:15.
Vi brukar gå upp mellan 07-08 men jag var rädd för att försova mig och gick upp 07:40 (somnade dock inte förrän 02-03 inatt så det blev inte mkt till sömn).
Passade på att ta en dusch och en få i mig en kopp kaffe innan det var dax att väcka lillstumpan (hon blev nog litet förvånad av att bli väckt för en gångs skull).
Allt gick bra hos doktorn. Chelsea väger nu 7380 gram och är ca 67-68 cm lång! DAMN!!!
Tänkte slänga fram hennes vikt och längdkurva bara för att jämföra.
Chelseas ålder: Vikt: Längd:
Nyfödd 3270 g 51 cm
4 dagar 2900 g
5 dagar 3040 g (eft. att ha gett henne ersättning 1:a dygnet)
1 vecka 3240 g
18 dagar 3700 g 52,5 cm
5 veckor 4340 g 55 cm
6 veckor 4550g
7 veckor 4690 g 57 cm
2 månader 4950 g 58 cm
3 månader 5730 g 62 cm
4 månader 6009 g
5 månader 6770 g 65,4 cm
6 månader 7380 g 67-68cm
Utställning - "Trompe l’œil"
En utställning på Nationalmuseet som verkligen hade varit något att gå och titta på men som jag totalmissade då sista datumet var igår (söndagen den 11:e)! *Morr* :-(
"En utställning där varje verk är skapat för att bedra dig. Men inte för att förnedra eller håna. Tvärtom. Bländverkens roll är att överraska och lekfullt sudda ut gränsen mellan fiktion och verklighet. Tro dina ögon. Det blir roligast så.
-utdrag från Nationalmuseets hemsida.
Låg humor??? JAG???
(Det är alltså en skylt in till ett parkerings-garage.)
Chelsea 6 månader
Det har redan gått 6 månader sedan lillstumpan anlände! Det gå ju sååå foooort!!! HJÄLP!
Hon växer så det knakar men allt med Chelsea blir bara roligare och roligare för varje dag.
Det här har hon hunnit lära sig:
* Vända från mage till rygg och tvärtom
* Håller i sin falska själv
* "Vokabuläret" utökas ständigt (typ "ba" & sådana "ord") & höga toner é poppis
* Håller ut armarna när hon vill bli upplyft eller kramad
* Håller saker i båda händerna (och allt ska såklart in i munnen för "inspektion")
* Tar upp och trycker in nappen själv i munnen
* Ställer sig på knäna och försöker sedan dra sig framåt med armarna (går inte riktig än)
* Skrattar gärna när man underhåller henne
* Lyssnar till sitt namn när man säger "Chelsea"
* Verkar förstå "mamma" och "daddy" och blir jätteglad när vi säger de orden
* Kan sitta själv kortare stunder
Och så är hon så himla gosig och bara uuuuuurmyyyyysig!!! :-)))
Älskade, charmiga, envisa dotter! LOVE U!!!!
Riot Club
Tänkte passa på att göra lite reklam för älsklingen och hans vän, TPM:s klubb nämnligen Riot Club, som åter öppnar sina dörrar med start ikväll!
Skön musik att stompa loss till; Oi!, Punk, Ska, psychobilly etc. Samt livebandet Lowlifes på scen!
(Riot club håller sina dörrar öppna första fredagen i varje månad.)
Adress: KGB Bar, Malmskillnadsgatan 45
Klockslag: 21-02
Ålder: 20år
Fri entré!
Amen vad gör du?
Jag begripper inte heller ett dugg om vad det är för något jag säger i slutet!
more movies at http://www.miloop.com/
Tekniska män! ;-)
Vad ska man säga... män och teknik liksom! ;-P
Ralf: "Blev det något eller???"
Bengan: "Äsch jag vet inte. Jag tror inte det."
Ralf: "Amen du det blinkar! Men..ehhhh"
Bengan: "Vafan jag tror det är på video igen!"
Ralf: "Jahaaa!"
Till hemmet
Bild 1: Hyllpan för alla vinyler. Troligtvis 2 st sådana.
Bild 2: Garderober för klädförvaring. 2 stycken av 3-dörrars varianten.
Bild 3: Sängbord i silver.
Bild 4: En dagsbädd i Chelseas lekrum för övernattande gäster (istället för den x-trasängen vi har nu). Piffa upp den med snygga kuddar och ett överkast så blir det en riktigt nice soffa då vi är "gästfria". ;-)
Kunde inte låta bli...
Sorry Ralf! ;-)
Bilder från Fridas Rockbal!
Hela KGB (där festen höll till) var proppfullt med folk och mycket trevligt sådant!
Chelsea verkade också trivas bra och var jätteduktig! Hon "pratade" för fulla munnar och inspekterade folk med stooora ögon. När ljudnivån blev högre fick hon skyddskåporna på sig och det var så sött när hon firade av sina bredaste smilen i kåporna som tröck ihop aniktet på henne så att hon fick en jättesöt liten pussmun och ännu större äppelkinder! ;-)
Kåporna var verkligen suveräna och hon somnade sött med dom på sig under kvällen.
Frida var såklart supersnygg! Vi var ganska många som samlade ihop lite fickpengar till hennes resa. Totalsumman slutade på 17.000 pix! Inte illa! Vi stannade för att lyssna lite på mustasch-spelningen men efter 4-5 låtar kändes det lagom för hemgång. Jisses vilken toppenkväll! :-D
Lite bilder....
Kalaspinglan Frida herself på storbild
Baren på kgb 
Baren igen
Frida & Chelsea posar
Daddy & Chelsea 
Fredde i snygga fracken
Ralf (sångaren i mustasch) - & en skräckslagen liten Chelsea
Drinktavlan på kgb 
Folk på festen
Folk på festen 
Folk på festen
Folk på festen 
Folk på fest
Folk på fest 
Frida minglar
Folk på festen 
Frida skålar 
Ralf on stage 
Here again
Publiken 
Sover sött 
PUSS!!!! 
Hela familjen & Frida
Chelsea & Frida 
Frida, galna Ralf och en oskyldig liten Chelsea
Rockbalen = räddad!
H&M beställningen anlände idag med min klänning som jag fick tag på i sista minuten (i precis rätt tid dessutom)!!! Minns ni den där fina klänningen jag skrev om tidigare??? Jag kollade H&M:s hemsida för tusende gången och helt plötsligt hade dom klänningen inne i rätt storlek!!! Den som hade varit slutsåld även på nätet alldeles innan!
Jag tänker ha den ikväll på rockbalen och ska försöka leta upp lite smått och gott från tiden som gothare för att kompletera med (vill gärna hitta något par spetshandskar t. ex). Tyvärr tror jag dock att det mesta är slängt/borta/utlånat. :-(
Klänningen kan dock inte hämtas ut förrän ***
*** Klänningen kunde visst hämtas ut tidigare då jag frågade så nu har jag den här! :-)
Hjäääälp jag är fast!!!
Faktum är att hissen pajade ihop redan i lördagskväll då vi hade tvättstuga. Jag skulle åka ner till tvättstugan för att hänga tvätten på tork. Helt plötsligt stannar hissjäkeln mellan 2 våningar! Jag får smått panik! (Jag har verkligen lidit av klaustrofobi som liten och kunde inte alls åka hiss t. ex. Det gick dock över men fortfarande kan jag få tillbaka lite av den känslan när något sådant inträffar.)
Jag kom dock ner en våning tillslut så att jag kunde kliva av. Skakis som bara den i benen gjorde jag det jag skulle i tvättstugan och sedan var det bara att gå uppför trapporna.
Under söndagen fungerade hissen åter under förmiddagen och tur var det. Vi var på kalas hos Åsa och Ed då deras dotter, Cassandra fyllde 1 år. Väl hemma igen var hissen återigen ur funktion! *Suck* Sedan dess har inget gjorts och hissen står nu död där nere på någon våning! Både jag och Chelsea är sådana som måste få komma ut minst en gång om dan iallafall och nu är det nästintill omöjligt! Om jag inte tar henne i bärsele iof men jag vill gärna ta en längre promenad med vagn annars blir hon jättegnällig och jag blir bara på dåligt humör.
Allra mest tycker jag synd om min granne som är en jättesöt, gammal gumma med rullator som verkligen INTE kommer nedför trapporna! Hur ska hon göra???!!!
Make me up
Nu när man är mamma och har annat att tänka på än sig själv så har man inte riktigt lika mycket tid till att ägna några längre stunder framför spegeln. Och jag lägger inte ner särskilt mycket tid på att sminka mig själv (har väl iof aldrig gjort det tidigare heller om jag ska vara helt ärlig).
Så fort man ska försöka sig på en lite mer "avancerad" make slutar det med att jag känner mig som en kladdkaka och måste tvätta bort allt! :-(
Smink är jättekul men det finns roligare saker här i livet. ;-)
Min såhär ser min dagliga sminkning ut (om någon är intresserad) och den tar cirkus 5 min (om inte mindre):
Det enda jag använder mig utav är id-foundationpuder för att täcka finnar med penseln "Mineral Concealer Brush"
(tycker inte att id är särskilt bra dock! Så snart burken är förbrukad tänker jag åter övergå till en annan favorit, nämnligen make up stores "cover all mix" ).
Samt används min absoluta favorit "YSL Touche Eclat", för att ljusa upp partier (under ögonen t. ex).
Ibland använder jag även "Kanebo Sensai brightening make-up base" som gör att hyn får en fräsch lyster och ser lite piggare ut. En kräm som sjunker in i hyn och känns SUPERskön!
Jag använder dessutom en himla massa fuktighetskräm och särskilt nu under vintern. (Min hy nästintill förfaller annars p.g.a kylan!(
Me likes, dagtid: Cliniques " dramatically different moisturizing lotion", Kanebos "enchancing emulsion super rich".
Me likes nattetid: "Beauté Pacifique Super3 Booster" en kräm fullproppad med A-vitaminer från Skincareclinic.
Jag är urdålig på att komma ihåg att lägga masker och peeling! Det görs alldeles för sällan. Jag har en dock en "forever aloe scrub" (som jag fått av sambons mamma) samt en "vitamin E sink-in moisture mask" från body shop som är superskön... men dom kanske ska användas lite oftare också???
Åh neeej!!! Lilltjejen har rivit ner sin tvätt nu ser jag, som jag har hängt upp på tork! Hon biter och dreglar på sina nytvättade kläder ha, ha! Attans järnkalsonger! ;-D
Hi, hi sötisen! ;-)
Jaja, mamma tycker du är söt iallafall! *PUSS* ;-D
Min karl är makalös!
Han är den vackraste, generösaste (ställer alltid upp för allt och alla), mest osjälviska och underbaraste människan på denna planet (och en jäkel på att laga mat! vilket jag verkligen icke äro!) och jag är världens lyckligaste över att ha just HONOM! Och för att jag älskar honom så mycket vill jag tillägna ett inlägg åt honom...
Det sköna med oss är att vi befinner oss på "samma plan". Vi bråkar och tjafsar i princip aldrig!
(Ett par missförstånd har tidigare inträffat men man lär sig av hur de ska hanteras och hur vi ska göra för att sådant inte ska inträffa igen. Sedan kan ju annat hända på vägen men det finns ingenting man inte kan lösa så länge man älskar varandra. Oh yes we are the optimists! ;-P Man väljer att leva sitt liv så som man själv VILL leva.)
Småtjafs existerar inte i vår värld över huvudtaget! Så extremt slöseri på tid och energi! Totalt onödigt, enligt oss iallafall.
Och med en bebis i tillvaron förändras en hel del...
Tyvärr har mitt humör dalat en hel del efter förlossningen och ibland känner jag knappt igen mig själv när humöret tryter (hormonerna lever "the wild life"). Jag är extreeeemt känslig!
Har lätt för tårar och kan bli ganska så lätt deppig (och jag är egentligen ingen jättedeppig person annars och har aldrig varit förr heller), speciellt de dagar då Chelsea är ovanligt jobbig.
Första året ÄR skitjobbigt av och till och det är en otrolig vändning i livet att få barn. Inget blir sig likt och det kan bli litet av en berg- och dahlbana. (SJÄLVKLART är livet med en bebis och livet som mamma och familj det BÄSTA som någonsin inträffat i mitt liv och jag har aldrig älskat livet så mycket som nu! Det är bara en sådan enorm omställning och ibland kan det bli lite för mycket utav det oväntade.)
Ingenting orkas göra då man mår som sämst och det kan se ut som ett bombnedslag här hemma, vilket i sin tur får mig på ännu sämre humör då jag avskyr stök omkring mig!
Då kan min underbara karl komma hem från jobbet, städa, diska, fixa mat (som han ändå gör 95% av alla gångerna), ta hand om Chelsea OCH mig! Oftast behöver jag bara få lite egentid för mig själv men oavsett om jag är på toppen eller botten så ser han alltid till att jag mår bra! Och jag har ALDRIG hört den mannen klaga en endaste gång!
Och ända sedan jag slutade amma (för ett par veckor sedan) så är det nästan enbart älsklingen som går upp om nätterna och matar Chelsea trots att han går upp och jobbar klockan 07! Oftast brukar han gå upp med Chelsea vid den tiden också på morgonen. Mata henne och byta blöjis.
Och det bekommer honom inte för 5 öre med att gå upp flera ggr om nätterna trots att han ska upp och jobba (till skillnad mot mig som kan bli ur humör av för lite sömn)! Makalösa karl var det ja! Ibland får jag väldans dåligt samvete när det känns som att han gör precis allt! Men då brukar jag kompensera med att fixa och dona själv så att han får vila upp sig. Det brukar jämna ut sig och bli en bra balans iallafall. :-)
Och det bästa av allt... vår kärlek för varandra växer sig starkare och starkare för varje dag som går och det både känns och märks!!!
Vi är verkligen två pusselbitar som till slut har funnit varandra och slagit oss till ro här i livet! Och vi är rätt övertygade om att vi kommer att leva tillsammans för resten av våra liv så bra som vi mår ihop! :-)
Bengan - Baby, jag ÄLSKAR dig!!!!! Och jag är så jävla lycklig för att du är MIN!!!!! :-)))
Burrrrrrr
Nu har den isiga kylan svept in över stockholm och det är riktigt kallt! Jag ska dock inte klaga eftersom jag har tjatat efter vintern och det gör ingenting alls om det är minus 15 grader ens! Bara vi får lite snö så är jag nöjd och håller käft. ;-)
Älsklingen jobbar och det är sååå trist när han inte är hemma med oss. *snyft och snor* :-(
Tog en svängis in till city för inhandlande av present till söta "Cassie" som fyller 1 år och ska ha kalas nu på söndag.
Och på måndag ska vi gå på rockbal! Det är Frida kalas, då hon fyller 31, men firar även sin 30-års dag p.g.a att det ej blev av förra året. Det blir ett brakkalas med bandet mustach som lirar (Frida är deras manager så dom ställer upp med en hel konsert för hennes skull), och barn är också välkomna så det blir till att skaffa ett par hörselkåpor till Chelsea innan vi drar iväg imorgon. Nu har jag lite att fundera över när det gäller klädsel...hmm...
Promenad + fik
Vi upptäckte att det nästan enbart var par med barnvagnar ute och vi skrattade lite åt det då vi ALDRIG i livet hade kommit på tanken att ens gå utanför dörren på självaste nyårsdagen om vi inte hade varit föräldrar. Istället hade man legat bakis hemma och bara degat. ;-)
Men det var riktigt, ordentligt iskallt om kinderna och på hemvägen tog vi tuben hem från skanstull för att slippa gå över bron där det blåser rejäla isvindar.
Blir en lugn kväll med film. Vilken återstår att se...
Nyårsafton...
Förutom det hade vi en himla massa annat gott men det gick inte heller så bra att få i sig. ;-D
Skumpan öppnades och ett par klunkar slank ned i strupen runt tolvslaget. Och för andra gången tittade vi på den makalöst bra filmen "In bruges" som är en utav våra favvofilmer! En absolut måste-se-film!!!
