Lyckat!!!
Ok, nu ska ni få höra på ngt otroligt som bara JAG kan lyckas med... det tog mig ca 2 timmar att hitta till lokalen igår!
Jag borde ha lyssnat på älsklingen som ändå kör bil varje dag och kan alla gator i sthlm mer eller mindre utantill! Han tipsade om buss 1. Men näääädå! Veronica tror sig minsan ha kommit på en bättre väg och tog tuben! Åkte förvisso åt rätt håll men helt fel område!!!
Frågade varenda kotte jag stötte på om vägen men ingen visste! Tillslut var det en ung man som iallafall hade ett något humm och förklarade att jag var på "fel sida". Jag var på "kristinebergssidan" och gatan jag skulle till ligger på "fredhällssidan".
Fortsatte min jakt på "fredhällssidan". Träffade knappt på ngt folk alls! Vart håller alla människor hus egentligen!!???
Mötte tillslut en pratglad knarkartanta (inte för att vara elak men man såg verkligen på henne att hon varit f.d missbrukare. Dock en glader och trevlig tanta.) som först sa att hon inte visste om vart denna gata låg trots att hon har bott i området i 22 år!I nästa sekunden lyste hon upp och sa "Jooooo men vänta! Jag har för mig att den ligger längre fram!" Och så började hon förklara på ett ungefär. Hon upprepade samma vägbeskrivning flera ggr om och jag ville bara säga "tack" och springa därifrån för att hitta till träningen så fort som möjligt! Tillslut var jag bara tvungen att avbryta henne för att fortsätta mitt letande!
Mina fötter badade i pölar i skorna och hade växt till säkert den tredubbla sizen! Jag frös som bara den men tänkte INTE ge upp! Nu var jag ju där och jag MÅSTE hitta lokalen oavsett!
När jag tillslut kände att jag inte pallade mycket mer och frös verkligen ordentligt och hade knappt ngn känsel kvar i fötterna bestämde jag mig för att återvända till tuben och åka hem. Men så tittar jag upp mot gatu-namn-skylten där jag står precis då och ser att jag står på gatan jag letat efter! Helt otroligt!!! Gatan måste ha kommit till mig!
En litet suck bara att jag befann mig på gatans sista nummer och jag skulle till nummer ETT! (Hur mycket oflyt får man ha!?)
Det var en låååång gata och kändes som en evighet! Tillslut kom jag fram. Lokalen var låst och nu stod jag där och bara glodde. F*N! Ändå var jag glad att jag iallafall hade hittat lokalen. Nu vet jag till nästa gång.
Jag går sedan till baksidan och ser ngt huvud sticka upp i den upplysta träningslokalen. Nedanför lokalen ser jag en busskur och skyndar dit för att se vilka bussar som åker ända hit (det kändes som att jag hade hamnat i världens ände efter att ha gått omkring så mkt). Och där står det ju buss 1! Hemskt pinsamt! Älsklingen hade ju sååå rätt!
Nåja, på onsdag tränas det på söder och dit hittar jag utantill. Kommer förmodligen att gå bättre på träningen då. ;-)
